...

varför kan inte bara allt vara som det brukar?
varför ska säker och ting alltid ändras?
Du gör så att jag känner mej död, obetydlig.
Precis som om mitt liv inte har någon mening,
som om jag bara finns, att jag liksom bara är ett
störnings moment.
När man söker din kontakt, försöker få dej lyssna,
du låtsas precis som att jag inte finns, du måste
vara mästare på att nonchalera folk.
Men hallå jag finns faktist!
Du har verkligen två sidor ena sekunden kan du vara
hur underbart snäll som helst men i andra
sekunden finns jag inte.
jag vill inte ha det såhär och hoppas att du
inte heller vill det!
jag vill bara att allt ska vara som det alltid har varit.
Jag menar inte att du ska behöva andra dej,
och inte jag heller,.
Vi ahr förändras både du och jag,
vi har förändras otroligt mycket både personligt och utseende mässigt.
men det är vell sånt som händer, eller?
Jag hoppas verkligen att vi akn vara vänner igen,
menar inte att vi behöver vara bästa vänner,
men bara att vi är vänner, så att jag slipper få
ångest och må dåligt när jag ser dej,
hoppas verkligen att allt blir bra igen......






                                              




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0