ondare än allt annat

Jag vet inte vad jag ska skriva, helt tom på ord just nu.
För jag saknar verkligen det vi nu har delat på i mer än ett år,
våran vänskap som nu kommer
för alltid ha en spricka.
Inget kommer bli som det än gång var,
inget kommer bli sig likt. Fast ska jag vara ärlig så vet jag
inte om jag vill det heller... Inte just nu iaf.
Jag kan själv inte förstå att jag skriver så ''Jag vill inte laga sprickan'', det är sjukt!
För så mycket som jag har delat med dig, så mycket skratt!
Jag älskar dig och jag kommer föralltid att sakna dig, sakna oss.
Men nu är det såhär och det är inget vi kan göra åt....

</3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0